fbpx

Tiden Visar Vägen (1999)

Peter-Nordberg-Tiden-Visar-vagen-Hefte_NY3

Dansa för mig
försiktigt hon rör sig emot mig
långsamt hon andas så stilla
en kvinna så vacker intill mig
så nära hon lockar mig till sig

med en doft av sommar
och av hemlighet
med en tro på kärlek
gör hon mig hel

dansa för mig
viska i mitt öra berusa mig
dansa för mig locka med ditt leende förtrolla mig

som livet hon dansar framför mig
så självklart hon för sig naturligt
en kvinna så vacker i natten
så nära hon berör mig förför mig

med en doft av sommar
och av hemlighet
med en tro på kärlek gör hon mig hel

dansa för mig viska i mitt öra berusa mig
dansa för mig locka med ditt leende förtrolla mig
Dansa för mig viska i mitt öra förtrolla mig älskling
dansa för mig locka med ditt leende
dansa för mig viska i mitt öra förtrolla mig
dansa för mig locka med ditt leende berusa mig

Tiden visar vägen
känner du att vinden vänt
saknar du den tid du känt
eller söker du precis som jag
en plats någonstans en vacker dag

stanna upp
och känn att du lever
se tillbaks
där finns allt du har
om du går
så minns att ingenting förblir
vad det var
och tiden visar vägen

jag vet att du är en enkel man
du gör det bästa som du kan
att våga satsa ge sin själ
kostar blod och svett min vän

stanna upp
och känn att du lever
se tillbaks
där finns allt du har
om du går
så minns att ingenting förblir
vad det var
och tiden visar vägen

dagar nätter åren går
aldrig finner själen ro
det som var har lämnat spår
aldrig släpper du din tro
så du går
och tiden visar vägen

ännu en som inte vet
livets enkla hemlighet
men kanske du har levt som jag
jagat runt från dag till dag

stanna upp
och känn att du lever
se tillbaks
där finns allt du har
om du går
så minns att ingenting förblir
vad det var
och tiden visar vägen

Jag ger mig
ge mig tid
jag behöver tid
släpp mig fri
jag vill vara fri

jag ligger där jag tog dig
platsen jag bedrog dig
jag lovar och jag lovar
jag slutar nu jag ger mig

om jag kan
det är klart jag kan
om jag vill
bara om jag vill

jag ligger där jag tog dig
platsen jag bedrog dig
jag lovar och jag lovar
jag slutar nu jag ger mig

Sov lilla syster
är du där
är du här hos mig
kan du höra mig
jag är rädd
jag är rädd

finns det något
efter man gått bort
kan du svara mig
gör det ont
gör det ont
jag hoppas att det är som de säger

sov lilla syster och vän
jag kommer snart till dig
vi ses snart igen
väntan kan verka så lång
men sov lilla syster för sedan
ses vi i himmelen

Ingen annan
i hemlighet
sent om natten
träffas vi ibland
i en lägenhet
där vid torget
en kvinna och en man

ingen annan vet
ingen kan förstå
ingen annan ser
låt det vara så

hon lånar tid
mer än vänner
när ingen annan ser
två skilda liv möts i mörkret
det är vår hemlighet

ingen annan vet
ingen kan förstå
ingen annan ser
låt det vara så

jag lämnar dig i tystnaden
i gryningen och smyger hemåt igen
sommarnatten är förbi
staden väcks till liv
ingen vet vår hemlighet

Det är så vi lever
det är så vi lever det är så
det är så vi lever det är så

du säger allting händer här och nu
men inte alla tänker så som du
det finns de som söker efter svar
och inte bara vaktar det de har

det är så det ska vara
det är så det är så vi lever
det är så det ska vara det är så

har du lekt med tanken att vi dör
eller sprungit mot tiden som jag gör
det låter kanske märkligt men ändå
det är så vi lever det är så

det är så det ska vara
det är så det är så vi lever
det är så vi lever det är så

Fobi
det är sant
jag lovar och jag svär
lika sant
som att vi två sitter här
ja du ler
du kallar det fobi
men det jag ser
är ingen fantasi

jag vet att rummet förtär mig
det känns att luften tar slut
kom inte här och belär mig
bara få mig ut

det räcker nu jag vill ut
låt mig gå härifrån

kan du se
hur paniken griper mig
du kan le
men den jagar också dig
det är sant
jag lovar och jag svär
lika sant
som att vi två sitter här

jag vet att rummet förtär mig
det känns att luften tar slut
kom inte här och belär mig
bara få mig ut

det räcker nu jag vill ut
låt mig gå härifrån

så du tror
att jag försöker lura dig
ja du tror
att inget händer mig

jag vet att rummet förtär mig
det känns att luften tar slut
kom inte här och belär mig
bara få mig ut

Vid mitt bord
det är kallt
det är november
du sitter ensam på ett rum
allt är stilla
ingenting händer
vindens sus är allt du hör

dörren är låst
du fick ett fönster
men ingen leker utanför
här följer livet
enkla mönster
du stannar här en liten stund

finns det tröst i mina ord
finns det liv på din jord
orkar du kämpa vågar du tro
det finns en plats för dig vid mitt bord

du är en vän
som jag behöver
att bara se dig gör mig glad
du och jag
vi var som bröder
säg mig var vi står idag

du hade tankar
ingen kände
det fanns tvivel i ditt sinn
jag reste bort
någonting hände
de säger du ville ta ditt liv

finns det tröst i mina ord
finns det liv på din jord
orkar du kämpa vågar du tro
det finns en plats för dig vid mitt bord

Han e hunden
det var en liten man
som seglade runt i ovisshet
han sökte sig en hamn
han letade efter evighet

hon sa kom till mig en liten stund
jag behöver dig en kort sekund

mannen bleknade bort
kvar fanns bara tystnaden
han levde med sin lott
men han ville ut igen

hon sa älskling du har inget val
du stannar här för jag vill ha dig kvar

han e´ hunden
hon är chef och härskarinna
han står bunden
när hon talar är han stilla
på sekunden
han lyder hon befaller han e´ hunden

dagar blev till år
han levde där i tystnaden
slickade sina sår
och drömde om en svunnen tid

hon sa älskling du har inget val
du stannar här för jag vill ha dig kvar

han e´ hunden
hon är chef och härskarinna
han står bunden
när hon talar är han stilla
på sekunden
han lyder hon befaller han e´ hunden

Där jag bor
stunder som går förbi
sekunder fyllda av liv
som trotsar en evig tid
på den plats
där jag bor

minnen som hejdar en tro
en själ som krossats av ord
visionen av allt som jag drömt
på den plats
där jag bor

skyddad från allt omkring
gömd bakom ord utan sting
här vilar jag tryggt långt från allt
utanför
där jag bor

där jag bor finns det kärlek där jag bo finns det rum
jag söker en mening med mitt liv

löften om allt som blir
att följa en upptrampad stig
att aldrig höja en blick
från den plats
där jag bor

allt har en tid på den plats där jag bor
där jag bor