fbpx

Här I Nord (2012)

booklet_iTunes-28×21

JAG VILL VARA SOM DU
du vet hur man ska vara
för dig är allting lätt
du är naturlig bara
på ett vackert sätt
jag ser på dig och undrar
hur du hittar fram
det verkar som du blundar
med världen i din hand

allt jag önskar nu
är att vara som du
jag önskar så
att det kunde gå

jag står väl mest i vägen
och letar efter plats
fast jag redan haft en
som jag lämnade för att
bli som du
du lever där så nära
livet som man kan
ja kanske jag kan lära
mig att leva så ibland

allt jag önskar nu
är att vara som du
jag önskar så
att det kunde gå

NÄR EN STJÄRNA FALLER
stjärnan faller och en människa dör
du står maktlös undrar hur man gör
varför har ingen pratat om
den känslan som nu river och förgör

se på den som inget annat har
än tomheten som något lämnat kvar
vad gör man då med dagarna och
frågorna som väntar på ett svar

å tid att stanna
å tid att lämna
å tid att förstå
jag kan känna
slutet komma
men stannar ändå
å tid att välja
å tid att följa
å tid att få gå
jag kan känna
marken skälva
men går här ändå

när en stjärna faller
när en stjärna faller och någon…

väntar du ett under någonting stort
står du där och undrar vad du gjort
eller gömmer du dig från alltihop och
tänker jorden snurrar alltför fort
när en stjärna faller

å tid att stanna…

när en stjärna faller
när en stjärna faller och någon
dör en stjärna faller någon föds

VI GÖR DET IGEN
kunde höra våra ord
som ett svar från moder jord
i ett eko över skog
bland bergen

det blev natt och det blev dag
jag var stark och jag var svag
jag blev liten jag blev stor bland dom
fick jag tid att tänka om

du var kvinna jag var man
tills dom rollerna försvann
två människor växte fram
ur livet

som var större än vi trott
för dom öar där vi bott
med hav och horisont omkring
nej dom liknar ingenting

du
vi gör det igen
vi vänder om
du
från början igen
vi börjar om

en dag så sa vi stopp
vi har nått vår högsta topp
från nu finns bara ned
och motgång

överallt och ingenstans
fann vi lyckan och vår chans
men i det nya bara gammalt nytt
trots att världen är förbytt

du
vi gör det igen
vi vänder om
du
från början igen
vi startar om

NU VET JAG
oron räddade mig från ensamheten
jag strosade runt för mig själv bland alla fiken
i vardag och allmänna kök
var jag ständigt en man på besök
i en värld så liten

jag sökte en ny dimension i verkligheten
den första jag haft bara drog och lämnade mig sliten
gick ut för att bryta mig loss
motvilligt stod jag förstås
och kände mig sviken

nu vet jag hur det är
att bli lämnad åt ödet
av den man lever med
nu vet jag hur det känns
att lämna sig själv
och passera sin nedre gräns

dagen började bra vid Riddarfjärden
nån hade gett mig en bok den bakvända världen
vi var stammisar på ett kafé
där fyllde vi timmarna med
samtal om färden

tacksamt andades jag in retoriken
och häpnades över en värld som väckte aptiten
jag mötte mig själv där en dag
när nån bara sa som det var
och jag tog kritiken

nu vet jag hur det är
att bli lämnad åt ödet
av den man lever med
nu vet jag hur det känns
att lämna sig själv
och passera sin nedre gräns

SYSTRAR OCH BRÖDER
kan det vara så att livet är en plats
där tid och rum är tankar någon haft
en lägereld bland gudarna som vet
och vakar över allt i evighet
kan det vara så att livet är en plats

systrar och bröder
vi är en tanke över
vi är vad vi behöver
vi är systrar och bröder

kan det vara så att allting har ett slut
undrar du som jag hur det ser ut
eller är det så att allting börjar om
möter vi oss själva där någon gång
kan det vara så att allting har ett slut

systrar och bröder
vi är en tanke över
vi är vad vi behöver
vi är systrar och bröder

på gatan när jag möter dig
två har bråttom skyndar sig
du ska fram
för mig är det tillbaks
och jag har målet bakom dig
ingen av oss hejdar sig
du ser förbi
och jag gör samma sak

FRÅN EN ANNAN TID
du har sett mig gå
från vän till vän
du sa det till mig då
för längesen

bara se dig om
det här är allt som finns
bara lev som dom
dom som inget minns

från en annan tid
och ett annat liv
tänk att jag aldrig lär
det var ju inte såhär
som det skulle bli

du vet vem jag var
du såg vad jag blev
du hörde det jag sa
och läste allt jag skrev

kan du minnas mer
mer än när och var
säg mig vad du ser
finns det något kvar

från en annan tid
och ett annat liv
tänk att jag aldrig lär
det var ju inte såhär
som det skulle bli

du var här i går
jag är kvar idag
i en värld med spår
jag inte minns något av

JAG KAN INTE TRO DOM
jag hörde någon säga
nåt så vackert underbart
i mening efter mening
låg orden där på rad

men jag kan inte tro dom
jag kan inte tro
jag kan inte tro dom
nej jag kan inte tro
på dom

jag vaggas när jag läser
men jag finner liten tröst
i en verklighet så nära
där sommar går mot höst

jag kan inte tro dom
jag kan inte tro
jag kan inte tro dom
jag kan inte tro
på dom

HÄR I NORD
från där du står
är vägen svår
dagen är över
kallas redan för igår

i natt så kall
under stjärnors fall
vi finns och behöver
det som komma skall

under snö och is

här i nord
sover jord
tills morgonen glöder
för oss
här i nord

vi tänder ljus
i våra hus
systrar och bröder
höjer våra krus

för att vi tror
för att vi bor
långt norr om söder
och att livet gror

under snö och is
på ett eget vis

här i nord
sover jord
tills morgonen glöder
för oss
här i nord

SLÖSA BORT
jag tror jag tänkte högt
jag låter tiden passera
här är lugnt och tryggt
kan man önska sig mera
hon kom från ingenstans och slog sig ned
hon sa du jag tror att du tar fel

vi har ingen tid att slösa bort
livet är alltför kort
snart är vi ett minne blott
nej vi har ingen tid att slösa bort

vi tar ett tåg idag
ingen tid att förlora
om det blir du och jag
är inga drömmar för stora
det är en möjlighet en verklig chans
vi drar inatt och vaknar någonstans

vi har ingen tid att slösa bort
livet är alltför kort
snart är vi ett minne blott
nej vi har ingen tid att slösa bort

AKTA DIG
jag kysser marken där du går
här i väntan på en vår
som är nära men nog passerar
utan att lämna spår

du såg mig sitta på en sten
jag spelade en ton som var så ren
att du lockades fram till kanten
balanserandes på en gren

ett öde blev beseglat
med tonerna som jag just spelat

akta dig för män som mig
för oss finns inget hopp

men det var någon som höll din arm
han stoppade ditt fall och du blev varm
du tackade ömt med blicken
och med din barm

ack så nära som det var
nu spelar jag den tonen varje dag
och hoppas att den lockar
någon jag vill ha

ett öde blir beseglat
med tonerna som jag just spelat

akta dig för män som mig
för oss finns inget hopp
rädda dig själv från våran älv
som törstar efter kropp